Bromsbelägg

Sedan de asbestfria bromsbeläggen infördes har prov genomförts med olika fabrikat och med varierande materialsammansättning, från semi-metalliska till konstfiberbaserade.

Även varianter i beläggens geometri har provats intensivt (långa - korta, breda - smala). Utan större succé, varje förändring till det bättre i något avseende har medfört försämringar på något annat.

Exempelvis har arbetet med reducering av bromsskrik medfört att bromsbelägg med mindre tendens till kraftiga skrik haft väsentligt kortare livslängd (en faktor 10 ibland).

De praktiska proven visar att man med de asbestfria bromsbeläggen fortfarande har betydande svårigheter med att klara de höga temperaturer som uppstår på bussar i tätortstrafik. Inget provat material klarar värme- och slitagebelastningen lika bra som asbestbeläggen.

Vidare ökar värmebelastningen ytterligare på asbestfria bromsbelägg genom att dessa belägg absorberar en betydligt större del av bromsvärmen jämfört med asbestbelägg.

Resultaten med asbestfria bromsbelägg blir därför ofta att beläggen och trumman spricker på grund av hög värme-belastning, samt att såväl belägg som trumma slits kraftigt.

För att försöka förbättra kylningen av bromsbeläggen har man ökat luftspelrummet vid beläggens ”tå” och ”häl”, d v s där spelrummet är mycket litet, genom att installera kortare belägg.

Detta innebär dock att en mindre beläggyta skall överföra samma bromskrafter och samma värmemängd.

Dessutom minskar man bromsverkan med kortare belägg, på grund av att de delar av beläggen där bromskraften kan ges största effekt tagits bort (tå/häl), vilket måste kompenseras med ytterligare ökad bromskraft.

Slutligen minskar man bromsbeläggens tillgängliga slitagevolym med kortare belägg och minskar därmed också beläggens livslängd.

Efter införandet av asbestfria bromsbelägg har kraven på att sänka driftstemperaturen ytterligare ökat. Otillräcklig kylning av bromsen som leder till hög driftstemperatur är delvis ett resultat av att bussar i tätortstrafik av ekonomiska skäl, är utrustade med bromsar som ursprungligen är konstruerade för tunga lastbilar.

För bussar och andra fordon i tätortstrafik gäller helt andra driftsförhållanden för bromsen. Därför måste man också ställa andra krav på bromsen. Den skall framför allt konstrueras med mindre trumdiameter för att påtagligt förbättra förutsättningarna för kylning vid låga hastigheter.



Slitagemätningar

Grundat på erhållna resultat vid slitagemätningar har beräkningar gjorts av erforderliga bromsrenoveringsintervall för de olika kombinationer som provats.

Det visar sig att standardutrustade bussars bakhjulsbelägg slits ut på mindre än halva den sträcka som framhjulsbeläggen varar. Hos bromskraftomfördelade CBM-bussar är slitaget jämnare fördelat mellan fram- och bakaxel.

Det framgår vidare att belägg åtgången i samtliga fall är störst med standardutrustade bussar. Det visar sig också att förbrukningen av belägg kan mer än halveras vid övergång från S-kam till CBM–bromsen.

Uppmätta slitagevärden hos belägg och trummor visar att semi-metalliska belägg slits ned 1,6-2,2 gånger snabbare än konstfiberbaserade belägg.

Ett prov med sju bussar, visade att fordon i praktiken klarar två- till fyra års drift utan stora insatser för bromsservice. En grundförutsättning härvidlag är konstfiberbelägg av god kvalitet kombinerat med CBM-bromsen, som tillåter ett högt utnyttjande av framaxelbromsen.

CBM-bromsen medger även installation av betydligt tjockare belägg, vilket ytterligare förlänger bromsbytesintervallet då man kan utnyttja betydligt större beläggsvolym och större del av den totala volymen.

Detta kan göras då bromsjustersystemet med ställskruv/ställmutter, kunnat konstrueras med mycket stor justerkapacitet.

Bromsbeläggslitage
Eftersom man i en CBM-broms dels kan använda tjockare bromsbelägg, dels kan använda limmade belägg, dels kan använda mer av beläggets volym, kommer bromsbeläggets livslängd att vara betydligt längre än för S-kambromsen.

Det kan i normalfallet röra sig om en femdubblad livslängd eller mer.

Korta bromsbelägg
Ibland försöker man lösa bromsproblem med att installera avkortade bromsbelägg.

Med livslängdsminskning och andra problem som resultat.

Så här mycket kortare kan de vara än de normalbelägg som kan monteras i S-kambromsen: